Vetenskapsdagarna

Vetenskapsdagarna är det mest omfattande vetenskapsevenemanget i Finland riktat till en bred publik, som är avgiftsfritt och öppet för alla. På Vetenskapsdagarna presenterar de främsta forskarna i Finland sina forskningar och bjuder med publiken att diskutera forskningsresultat samt mer allmänt kring vetenskapens uppgift och möjligheter i samhället.

Evenemanget ordnas vartannat år i Helsingfors. Dessutom ordnas också Vetenskapsdagarna i andra städer. Som stomme för programmet fungerar en föreläsningsserie som granskar ett specifikt tema ur olika perspektiv. Programmet innefattar föreläsningar kring aktuell forskning, diskussioner och debatter, utställningar, nya böcker och planetarieföreställningar. I samband med dagarna delas också ut pris, bland annat Årets vetenskapsbok och Årets professor.

I sin nuvarande form omfattar Vetenskapsdagarna fem dagar och en natt, och under evenemanget håller forskare från olika delar av landet ca 300 föredrag. Alla vetenskapsområden från humaniora och naturvetenskap till konst och teknologi är representerade. Under de senaste åren har de olika evenemangen samlat en publik på ca 15 000 personer. Evenemangen följs aktivt också på nätet, både direktsända och bandade.

Historia

Idag ordnas vittomfattande vetenskapsevenemang för den stora allmänheten i hela Europa. De flesta initierades under föregående årtionde, vilket innebär att Vetenskapsdagarna är bland de äldsta av sitt slag i Europa. Det första enskilda evenemanget under namnet Vetenskapsdagarna hölls år 1954 och sin nuvarande form fick evenemanget år 1977.

Vetenskapsdagarnas program har alltid ett specifikt tema. Tidigare teman har varit bl.a. Frihetens gränser (2017), Slumpen (2015), Kriser - hot och begynnelser (2013), Vardagens under (2011), Evolution (2009), Invid gränser (2007), Relativt? (2005), Vetenskap i förändring (2003), Vetenskapen och livet (2001) och Forskning och framtid (1999).


Foto: Jari Loisa, Vetenskapsdagarna 2017