”Slumpen gynnar ett förberett sinne” – Louis Pasteur

Temat för Vetenskapsdagarna 2015 är ”Slumpen – Sattuma”. Temat för fram det slumpmässiga och oförutsägbara i den mänskliga tillvaron. Slumpen leder också till skapandet av nya idéer.

Vetenskapen brukar uppfattas som en rationell och kalkylerad handling. Slumpen har ändå genom tiderna spelat en stor roll även inom forskningen. En förutsättning är ett ”förberett sinne” – en slumpmässig upptäckt är ingen garanti till framgång om man inte vet hur man kan utnyttja den. Inom vetenskapen talas det om serendipitet, som betecknar förmågan att göra oförväntade och lyckosamma upptäckter av en slump. Det kändaste exemplet är Alexander Fleming och penicillin. I den finländska kontexten märks Heikki Waris, vars berömda verk Kallion työväenkaupunginosan syntyhistoriasta fick sin början då Waris träffade den nordamerikanska sociologen Donald E. Marshm, som introducerade en ny forskningsprincip för Waris.

Fastän vi nu lever i ett samhälle som ser ut på ett visst sätt, betyder detta inte att någon annan utvecklingsriktning inte hade varit möjlig. Slumpen har påverkat ekonomiska och sociala förändringar. Vetenskapsdagarna 2015 lyfter fram detta perspektiv med föreläsningar och paneldebatter som behandlar slumpens roll i historien och i den samhälleliga och politiska utvecklingen. Politiska beslut är sällan helt ändamålsenliga, utan har ofta påverkats av slumpmässiga händelser.

Andra teman som tas upp är slumpen i människors liv och olika slumpmässiga fenomen, till vilka hör bland annat universums och livets uppkomst. Dessutom behandlas slumpens roll i interaktion inom konst och innovationer. Hur har slumpen påverkat människors samverkan, och vilka nya idéer har detta gett upphov till?

Idén om slumpen utmanar rationalitetens dominans. Slumpen för oss och vetenskapen framåt.

Sidoteman

I Slumpen i vetenskapen

II Slumpen i historien och kulturen

III Slumpen i samhället och politiken

IV Slumpen i människors liv

V Slumpmässiga fenomen

VI Växelverkan