Katso paneelin videotallenne tästä.

Begreppet bildning är mångtydigt och har haft olika betydelser sedan det, i anknytning till grekernas paideia, lyftes fram som ett ideal av Wilhelm von Humboldt. Kärnan av bildningsidealet gäller något annat än nyttomaximering och målinriktad utbildning. Förutom strävan efter kunskap och förståelse ingår humanism, kritiskt tänkande, tolerans och empati som i slutändan förväntas fördjupa personligheten och tillföra samhället andra värden än de nyttoinriktade. Finns det plats för detta där effektivitet premieras i skola och universitet och där samverkan ofta överflyglas av konkurrens ute i samhället? Samtidigt finns det ”populistiska” rörelser som inte längre på samma sätt som de tidigare folkrörelserna (med bekanta uttryck i Arbetarnas bildningsförbund och folkhögskolorna) värnar om denna viktiga allmänbildande funktion. Vissa antiintellektuella tongångar kan rent av rikta sig mot det klassiska bildningsidealet och göra sig populära genom att förkunna okunskap. Vad kan denna tidsbild lära oss och vilka är idag de väsentliga argumenten för ett både akademiskt och folkligt bildningsideal?

• Moderator: professor Jan Sundberg (Helsingfors universitet)
• Paneldeltagare: professor Mirjam Kalland (Helsingfors universitet), docent Jan-Ivar Lindén (Universität Heidelberg/Helsingfors universitet) och professor Bengt Kristensson Uggla (Åbo Akademi) (Puhuja peruuntunut)